Detta bör du känna till som samägare av ett fritidshus

I Sverige finns drygt en halv miljon fritidshus. Enligt en undersökning som gjordes av SBAB för några år sedan visade det sig att var sjunde person i Sverige äger ett fritidshus, men var tredje svensk ändå har tillgång till ett. Sannolikt är det föräldrar som äger och barn och barnbarn som får nyttja fritidshuset. Med åren sprids ägandet ut bland syskon och barnbarn. Med många ägare är det lätt att det skapas onödiga konflikter vad gäller vistelsetid, räkningar och underhållsarbete. Detta kan enkelt regleras i ett samäganderättsavtal. Vi förklarar innebörden av samäganderättslagen, god man och ger förslag hur ett samäganderättsavtal kan se ut. 

 

Begreppet samägande

Vid samägande har varje delägare en andel i hela fastigheten, det vill säga både i mark och byggnad. Varje samägare äger den totala markytan och huset, inte en bestämd del. Om du uppför en stuga på en samägd tomt blir du dock ensam ägare till stugan. Den blir en byggnad på ofri grund. Men det påverkar inte äganderätten av tomtmarken. När en delägare avlider övertas hans andel av arvingarna. På så sätt blir ofta antalet delägare fler och fler ju längre samägandet består. 

Samäganderättslagen

Samäganderättslagen gäller all egendom, även fritidshus. Den säger att samtliga ägare, men bara ägarna, ska vara överens om förändringar som rör den gemensamma egendomen. Även om det rör sig om ett beslut att sälja fastigheten. Alla delägare behöver vara överens om att sälja för att en försäljning av huset ska kunna genomföras. Makar och sambos som inte står som ägare har rent juridiskt ingen bestämmanderätt. Lagen säger att alla ska vara överens om skötseln, men om det skulle vara en väldigt akut åtgärd på fastigheten kan detta frångås.  

God man

Om du inte kan komma överens med övriga delägare om hur fastigheten ska skötas kan du begära att skötseln tas över av en god man. Ansökan om god man lämnar du in hos den tingsrätt där fastigheten är belägen.

I samband med ansökan får du föreslå någon du vill ha som god man och som är villig att åta sig uppdraget. Det kan vara dig själv eller någon annan av delägarna. Har du inget förslag utser tingrätten en lämplig person, oftast en advokat. Han har rätt till skäligt arvode för sitt arbete och kostnaden fördelas lika mellan delägarna. Gode mannens uppgift blir att fatta beslut som rör det gemensamma boendet. Han ska väga samman olika intressen och försöka hitta de lösningar som är bäst för samtliga delägarna. Kan ni efter en tid enas om att själva sköta förvaltningen anmäler ni det till tingsrätten. Då upphör den gode mannens arbete.

Samäganderättsavtal

Samäganderättslagen kan avtalats bort med ett samäganderättsavtal, vilket vi rekommenderar er att skriva så snart det är klart vilka som ingår i ägandestrukturen. Muntliga överenskommelser är bindande men svåra att bevisa och ofta konflikter kring. Samäganderättsavtalet kan innehålla dessa frågeställningar:

  • Hur ska ni fördela vistelsetiden? Vilket ansvar har man vid vistelsen? 
  • Hur ska de rörliga kostnaderna hanteras? Räknat på den tid respektive person vistas i huset eller lika för alla?
  • Ska det vara möjligt att låna eller hyra ut fritidshuset?
  • Vilka försäkringar ska tecknas?
  • Vem ska ta hand om ekonomin?
  • Hur mycket pengar ska ni avsätta för ägandet? Ska ni avsätta en fast summa varje månad för att täcka driftkostnader och underhåll eller ha en rörlig summa?
  • Hur ska olika beslut fattas? 
  • Hur hanteras det om en av delägarna vill sälja? Någon av de övriga delägarna som har förköpsrätt?
  • Hur ofta ska ni ha huseråd? Där ni går igenom åtgärder, skötsel, ekonomi osv. 

 

Ett samäganderättsavtal kan alltså vara nyckeln till att hålla konflikterna borta och istället tillföra det goda med att samäga- arbetslättnad, kostnadslättnad och gemenskap 🙂