Nya amorteringskrav från den 1 mars. Det här gäller.

Den 1 mars i år införs ett skärpt amorteringskrav för privatpersoner som innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst (inkomst före skatt), ska amortera mer på bolånet per år än vad som krävs sedan tidigare. Här har vi förklarat vad amorteringskravet innebär och även pratat med SEB:s privatekonom Jens Magnusson om vilka för- och nackdelar som finns med förslaget.

Vad innebär det nya amorteringskravet?

Alla privatpersoner som tar nya bostadslån och lånar mer än 4,5 gånger av hushållets totala årsinkomst (det s.k. skuldkvotstaket) måste amortera ytterligare 1 procentenhet per år, utöver befintliga amorteringskrav.

Vad gäller sedan tidigare?

Det amorteringskrav som infördes 2016 innebär att ett lån som togs efter införandet den 1 juni 2016, och som innebär en belåningsgrad på mellan 70 och 85 procent av bostadens värde, måste amorteras med 2 procent per år ner till 70 procents belåningsgrad. Därefter gäller 1 procent per år ner till 50 procents belåningsgrad. Vid en belåningsgrad under 50 procent finns det inget krav på att amortera.

När börjar de nya amorteringsreglerna att gälla?

Det skärpta amorteringskravet träder i kraft 1 mars i år.

Vad är skuldkvotstak?

http://blogg.husmanhagberg.se/wp-content/uploads/2018/01/800x400_amorteringskrav2.jpg

Bild: fi.se

Ett skuldkvotstak är en beteckning på hur mycket en bolånetagare kan låna i förhållande till sin bruttoinkomst (inkomst före skatt), innan ytterligare amortering krävs. I det föreslagna amorteringskravet ska hushåll med en skuldkvot som överstiger 4,5 (alltså ett lån som är mer än 4,5 gånger större än årsinkomsten) amortera ytterligare en procentenhet per år, jämfört med de gamla reglerna.

Vid byte av bank, hur påverkar det befintliga lån?

Kravet gäller endast nya lån, det påverkar inte befintliga lån eller lån som tas innan den 1 mars 2018. Vid byte av bank styr som vanligt respektive banks kreditprövning villkoren.

Vad gäller för köp av nyproducerade bostäder?

Precis som i dag kan banker bevilja amorteringsfria lån för förstahandsköpare i max fem år. Det är dock upp till varje bank att avgöra.

Kan någon undantas från de nya reglerna?

Vid särskilda skäl, t ex sjukdom, arbetslöshet eller dödsfall, kan bankerna bevilja undantag under en begränsad period. Det är upp till varje enskild bank att avgöra om särskilda skäl finns och i så fall hur länge undantaget ska gälla.

Omfattar de nya kraven alla bostäder?

Reglerna gäller för samtliga bostäder så som bostadsrätt, villa, radhus och fritidshus. Även fastighet eller tomträtt som avses för bostadsändamål omfattas medan skogs- och lantbruksfastigheter inte berörs.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson om för- och nackdelar med de nya amorteringskraven:

http://blogg.husmanhagberg.se/wp-content/uploads/2018/01/800x400_jens_magnusson.jpg

Vilka fördelar ser du med de nya reglerna?

– Fördelarna med det nya kravet är att det i grunden bygger på två sunda principer. Dels att pengar som man lånar ska betalas tillbaka och dels att ju mer pengar man har lånat (förhållande till bostadens värde och i förhållande till den egna inkomsten) desto högre amorteringstakt bör man ha.  

Amortering betraktas ofta som enbart en börda men fördelarna är många. Att amortera minskar den privatekonomiska sårbarheten, ökar marginalerna och sänker de totala räntekostnaderna över tid. Amorteringen är ju faktiskt något du betalar till dig själv och kan utan tvekan betraktas som en form av sparande. Finansinspektionens motiv för att införa det hårdare kravet är ju också att minska den totala skuldökningen bland hushållen och lugna ner de senaste årens snabba prisuppgång på bostadsmarknaden. Lyckas det så kan det leda till en stabilare samhällsekonomisk utveckling framöver.

Vilka är nackdelarna med hårdare amorteringskrav?

– Nackdelarna är att ett striktare amorteringskrav ökar månadskostnaderna och minskar handlingsfriheten för många hushåll. Större krav på amorteringar kan tränga undan både sparande och konsumtion vilket kan vara ofördelaktigt för både privatpersoner och samhällsekonomin. För även om amortering är en sorts sparande så är det inte bra att ha det som enda sparform. Både för att skapa en bra riskspridning och för att ha bra tillgänglighet till sitt sparande, krävs att man har fler sparformer än bara amortering, t.ex. i aktier och fonder när det gäller långsiktigt sparande och på ett bankkonto när det gäller buffertsparandet.

En annan nackdel är att ett striktare amorteringskrav gör att skillnaden ökar ännu mer mellan den som ska in på bostadsmarknaden och den som redan gjort ”bostadskarriär”. Den som saknar vinster från tidigare bostadsaffärer måste oftast låna större belopp och får därmed högre skuldkvot än den som har tidigare vinster som kan användas som en större kontantinsats. Det kan därmed bli tuffare att ta sig in på bostadsmarknaden, särskilt i storstadsområdena.

Det kan också diskuteras om tajmingen för den här nya åtgärden är den rätta. Den senaste tiden har det redan skett en nedgång i bostadspriserna och många frågar sig om fler åtstramningar just nu riskerar att göra mer skada än nytta.

Prova amorteringskalkylatorn!

SvD.se har tagit fram en kalkylator som beräknar din potentiella amortering enligt det nya amorteringskravet. Prova kalkylatorn här.

Har du frågor som rör ditt boende? Välkommen att kontakta någon av våra mäklare, som är experter på bostadsmarknaden på din ort.

Källa: fi.se