Så enkelt minskar du ditt matsvinn- snällare mot miljön och plånboken

Enligt uppgift från Livsmedelsverket slänger vi svenskar årligen 995 000 ton mat, där 494 000 ton är rent matsvinn. Detta innebär att i princip var femte matkasse som bärs hem också slängs. Skrämmande! Man slänger kanske mat som inte ätits upp, mat som passerat utgångsdatum, stått framme eller av någon annan anledning inte vill ätas. Om vi gemensamt minskade denna andel matsvinn så skulle vi spara in stora mängder koldioxidutsläpp- och spara pengar. Här är några enkla knep hur du bidrar till denna minskning. 

 

Bli medveten

Matsvinnet kostar ett svenskt hushåll årligen mellan 3000-6000 kronor. Onödigt och inte snällt för miljön! Om hushållens matavfall minskade med 20 procent skulle det innebära en total besparing på 8 miljarder kronor per år. Enligt Naturvårdsverket skulle också utsläppen minska med nästan 600 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket är mer än vad Sveriges inrikesflyg släpper ut under ett år. Med att bara minska matsvinnet med 20 procent!
 
Matsvinnet kan dock minskas först du blir medveten om hur och när du slänger mat. Börja med att uppmärksamma varför du slänger mat och vilka ovanor du har som medför detta. Är du luststyrd är kanske en matlåda som planerats dagen innan i själva verket inte något för dig. Kanske portionerar du för mycket mat? Okynnes äter på helgen och vill snabbt slänga allt som blivit över på söndag kväll? Att först bli medveten om sitt beteende är en förutsättning för en förändring. 

http://blogg.husmanhagberg.se/wp-content/uploads/2017/07/matsvinn_2.jpg

Bli bättre på att planera dina måltider

Planering hit, planering dit. Ja det kan låta trist, men är det som fungerar om man vill leva miljövänligare och mer kostnadseffektivt.

  • Planera veckohandlingen- Se hur din kommande vecka ser ut och planera därefter din veckohandling. Kanske äter ni mer mat ute under sommaren? Reglera också det i matinköpen. Att bunkra färskvaror är onödigt om man inte vet att det går åt. Kolla först vad du har i kylskåpet och vad du behöver köpa för att laga en komplett måltid innan du beger dig ut för att storhandla. Kan låta simpelt men lätt att missa. 
  • Handla smart- Köp mat med kort datum om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid. På så sätt gör du en insats för miljön. Tips! Kika på matsmart.se om det är något där du kan tänkas behöva inom kort.
  • Planera dina måltider- Gå regelbundet igenom vad som finns i frysen och planera för att äta upp maten i tid. Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den.
  • Laga inte mer mat än vad du äter upp- Du vet bäst om dina matvanor. Är du en person som äter matlådor på jobbet kan matresterna användas till morgondagens matlåda efter eller frysas in för senare tillfälle. Är det mycket mat över? Ta med och bjud en kollega på lunch vettja! Kanske funkar resterna även i kombination till annan måltid. Ex. gårdagens potatis används till dagens raggmunk, bacon slängs in i pannkakan eller lax görs laxpasta av. 

Reglera dina portioner!

Ofta tar man mer mat än vad man behöver och/eller orkar äta upp. Slänger du mat vid varje måltid varje dag på året pratar vi stora mängder mat som går raka vägen ner i soporna. 

  • Lägg upp mindre portioner- Vet du med dig att du ofta tar för mycket av den dagliga lunchbuffén- minska portionen och gå en andra gång.
  • Ta med mindre matlådor- Tar du med dig för stora matlådor? Minska mängden eller byt till mindre matlådor. 
  • Portionera inte åt andra- Låt dina matgäster själva ta mat. Så minskar sannolikheten att portionen är för stor och mat behövs slängas.

 

Stirra dig inte blind på bäst-före-datum

Ett bäst-före-datum är precis vad det låter. Det är det datum leverantören kan garantera att smakkvaliteten är som den utlovas. Men för den saken skull behöver inte det betyda att maten är gammal och bör kastas! Torrvaror kan ofta användas långt efter bäst-före-datum, bröd som är det vanligaste vi slänger kan ofta ätas upp till en vecka efter. Och användas i form av ströbröd o.s.v. Kylskåpen vi idag förvarar maten i håller många bakterier borta. De få bakterier som ändå kan växa i kylen känner man tydligt när man luktar på varan. Våga lita på ditt lukt- och smaksinne. Varorna kan givetvis ändå mögla, och då är det legitimt att slänga, eller skära bort den delen där möglet är. Förvaringen av kött/fisk/skaldjur är det är värt att vara lite extra uppmärksam på. Listeria bakterien luktar nämligen inte. Särskild uppmärksamhet under rötmånader och vid graviditet eller annan överkänslighet. Frys in köttfärs och annat som du vet med dig att du inte ska använda.